1982, en arkadsal någonstans i Amerika, och jag har en kock i vit hatt som springer över jättestora hamburgertillbehör medan han undviker desperata korvar i bröd. Jag var sju när jag såg det med egna ögon, men när BurgerTime landade på hemeldatorer förstod jag omedelbar vad det hela handlade om.

Data East skapade ett arkadspel vars premiss är så absurd att det fungerar utan en enda förklarande ord. Du spelar som kock Peter Pepper, som måste ta sig över hamburgertillbehör — bröd, sallad, kött, tomat — och stapla dem våning för våning ner på tallrikar. Vad hindrar honom? Fientliga ägg, korvar och gurkor. Kökslogik har aldrig varit genre:s starka sida, men här fungerar det på något sätt.
Spelet är ren arkadpussel med tidspress. Du springer över tillbehör åt vänster och höger, fiender jagar dig över stegar och plattformar, och du letar efter sätt att pressa dem under ett fallande lager sallad eller bröd. Du har ett begränsat förråd peppar — ditt enda vapen — som bedövar allt i närheten för ett ögonblick. Mekanikerna är enkla, men kombinationen av fiendeöverhet, vägval och pepparsparing skapar exakt den här lagom frustrerande loopen som fick mig att förlora igen och igen och igen. Svårigheten ökar snabbt. Den tredje skärmen kommer få dig att känna dig som i ett trekocktavörnat kök under rusningen.

BurgerTime tillhör den generationen spel där det inte finns någon historia, inget sparsystem, ingen utrustning. Bara poäng och viljan att överleva. För vad det är — en rak port från tidiga åttiotalets arkader — håller det überraskande bra i spelbarhet. Inte för att det åldrades vackert, utan för att kärlloopen är så strömlinjeformad att det inte fanns något som kunde fallera. Det som åldrades värre är PC-versionens visuella sida; arkadoriginalet såg mer livligt ut, hemkopian var en nödvändig kompromiss av hårdvaran på tiden. Ljuden är rätt vid den gränsen där huvudvärken börjar.

Idag kommer BurgerTime att tilltalas alla som längtar efter tio minuter av ren arkadspänning utan handledningar och utan installation. Det körs felfritt i en webbläsare genom DOSBox-emulatorer, och det är en av de titlar du förstår helt inom trettio sekunder och behärskar först efter trettio försök. Om du missade det på nittiotalet är det inte för sent. Korvarna väntar på dig.